Förord

Som ett snabbt svar på rubriken: Nej. För 99% av Sveriges befolkning som inte är diagnostiserade med glutenintolerans är det helt ofarligt att äta gluten. I artikeln går jag igenom varför.
Är du mer intresserad av hur gluten påverkar dig som inte har celiaki kan du hoppa över de rubriker som rör celaki.

De senaste åren har det varit mycket skriverier om gluten och dess inverkan på människan. Media har som vanligt misstolkat och överdrivet studier högt och lågt. I grund och botten handlar det om vanligt vett. Hur du reagerar på gluten är högst personligt, men sannolikt gör det inte dig någon skada.

Upplever du besvär som du misstänker beror på gluten och vill veta mer så rekommenderar jag att scrolla ner på sidan och läser om celiaki, dvs glutenintolerans.
Och slutligen, rådfråga alltid läkare innan du självdiagnostiserar.

OBS! Skilj på glutenintolerans (Celiaki, en autoimmun sjukdom) och glutenallergi (spannmålsallergi).

 

Syfte

Artikeln syftar till att förmedla kunskap om gluten, främst ur ett perspektiv som är användbart för styrketränande och motionerande människor.
Den syftar även till att reda ut de missförstånd som lätt uppstår när media får nys om studier som ofta misstolkas.
Slutligen behandlar artikeln huruvida man bör utesluta gluten ur kosten och vad det i så fall kan innebära.

Innehåll:

  • Vad är gluten
  • Skillnad på allergi och intolerans
  • Vad är celiaki?
  • Diagnostisera celiaki
  • Att utesluta gluten ur kosten
  • Gluten och viktnedgång
  • Slutsats: Varför du förmodligen ska fortsätta äta gluten.

Vad är gluten? 

Gluten är ett samlingsnamn på en grupp protein som finns i olika mängd i de flesta spannmål inklusive vete, råg, korn, Cous-cous, dinkel och lite i majs.  Lista över livsmedel som innehåller gluten
Havre innehåller en speciell sorts glutenprotein som inte ger problem i den grad som tex vete gör. Detta innebär att det märks som “glutenfritt” så länge det inte har varit i kontakt med andra spannmål.
När man pratar om gluten så menar man oftast två av de vanligast förekommande protein i vete, glutenin och gliadin. De utgör ungefär 80% av vetes totala protein.
Namnet “gluten” är latin och betyder “limm”, ganska likt engelskans “glue”. Om man tänker på brödbak så är gluten i stort sett det som håller ihop brödet. Utan gluten hade brödet bara ramlat ihop i en hög med smulor vilket är anledningen till att glutenfria produkter ibland kan vara torra och tråkiga att äta.
Löser man ut allt gluten från en brödlimpa så får man kvar en liten, seg klump som mer liknar tuggummi än bröd.
Videon nedan visar ett exempel på hur gluten ser ut när det är löst ur vatten.
Det är speciellt lärorikt att faktiskt se vad gluten är och få något verkligt att förhålla sig till.

 

Viktig skillnad på allergi och intolerans! Spannmålsallergi och Celiaki

En person med glutenintolerans (celiaki) som äter gluten upplever ofta symptom såsom gaser och diarré, uppsvälld mage eller blåsor i munnen. Andra symptom så som trötthet, ledverk, viktnedgång, näringsbrist och svårigheter att få barn kan komma efter en längre tid.
Om däremot en person med glutenallergi (spannmålsallergi) äter spannmål kan denne i värsta fall få en anafylaktisk chock precis som en nötallergiker får om denne äter nötter.
Mildare symptom av spannmålsallergi är bland annat eksem vid hudkontakt eller förtäring, hosta om man andas in till exempel mjöldamm. Bagare utvecklar ibland spannmålsallergi och får ofta symptomer så som astma och eksem.

Vad är celiaki?

“Celiki” som är en autoimmun sjukdom som drabbar ungefär 1% av Sveriges befolkning. Autoimmun betyder att kroppens immunförsvar reagerar och attackerar sig själv, vilket sker normalt i kroppen hela tiden. Det är när nivåerna av de antikroppar som orsakar denna reaktion blir för höga som problem uppstår. En sådan reaktion triggas, hos de som lider av celiaki, av gluten-molekylen i främst vete, råg och korn. Havre anses inte utlösa någon reaktion.

Dessa protein kan inte brytas ner i magen eller tarmen. Det som händer om man har celiaki är att kroppen misstar dessa protein för en främmande, potentiellt skadlig inkräktare och tillverkar därför antikroppar för att oskadliggöra hotet. En inflammation uppstår därför i tunntarmen vilket medför att tarmens slemhinnor skadas och därmed även det tarmludd (väck, eller flänsar i tarmväggen, se bild nedan) som finns i tarmen. Tarmluddets uppgift är att öka arean på tarmväggarna för att mer effektivt samla upp näringsämnen. Ungefär som att en matta gärna samlar åt sig damm och smuts jämfört med en slät duk som inte samlar nämnvärt med damm alls.
När slemhinnan och dessa väck skadas så försämras upptaget av näringsämnen vilket kan leda till näringsbrist.
En annan följd av en skadad slemhinna är att dessa protein tar sig ut i blodet och orsakar problem genom att kroppen försöker oskadliggöra dessa med antikroppar. Det hela slutar alltså med att kroppen attackerar sig själv i en så kallad autoimmun process. Problem kan därmed uppstå så som infertilitet, värk i skelettet och blåsor, eksem och följdsjukdomar av näringsbrist.

Slemhinna och tarmludd återhämtar sig om man helt utesluter gluten ifrån sin kost och tarmen blir därmed frisk och fullt fungerande igen. Detta brukar ta ett par månader men kan ta upp till ett år om man är äldre.
Enda sättet att slippa symptom och följdsjukdomar om man är diagnostiserad med celiaki är att helt utesluta gluten ur kosten.
Börjar man äta gluten igen kommer symptomen tillbaka efter en tid.

Tarmludd

Tarmludd

Diagnostisera celiaki

Kontakta alltid en läkare om du tror dig lida av celiaki. Sedan 2012 finns det en metod som genom ettt blodprov mäter glutenantikroppar. Detta blodprov tas vid två tillfällen och visar med 95% säkerhet om du lider av celiaki.

Om du tror dig lida av celiaki, dvs glutenintolerans kan du läsa mer om det på vårdguidens sida om glutenintolerans (celiaki)

 

Att utesluta gluten ur kosten

Studier har visat att glutenfri kost ofta innehåller väldigt lite fibrer, järn, B-vitamin, niacin, thiamin, riboflavin, kalcium, fosfor och zink.
Att då utesluta gluten utan en läkares eller dietists råd kan vara riskabelt och ge oväntade problem.
Ibland är det viktigt att inte utesluta gluten i samband med en diagnostisering. Du ska därför aldrig utesluta gluten själv, ens när du har varit i kontakt med en läkare, om denne inte specifikt har bett dig göra så.

Förutom de risker rörande näringsämnen kan det ofta vara ett hårt, och onödigt slag mot din plånbok att utesluta gluten. Glutenfria produkter kostar ofta nämnvärt mer vilket gör valet att gå över till en glutenfri kost utan anledning ännu sämre.

En annan stor aspekt i en glutenfri diet är den ständiga möda man måste lägga ner på att undvika gluten. Vem som helst som är diagnostiserad med celiaki kan berätta för dig hur påfrestande det är att inte kunna äta vad man vill. Varför utsätta sig för något sånt frivilligt?

Om du av någon anledning ändå väljer att utesluta gluten utan att ha varit i kontakt med en läkare och blivit ombedd att göra så bör du tänka efter lite.
Oavsett anledning så bör du läsa på och utbilda dig själv från flera källor. Att bara läsa ett blogginlägg (även om det är mitt), en studie eller en aftonbladet-artikel är inte anledning nog att ta till drastiska åtgärder. Hitta andra källor, även kritiska, och bilda dig en egen uppfattning.

Och var källkritisk. Väg alltid läkares, och utbildade personers råd högre än din favoritbloggare eller tidningsskribent. Väg risker mot eventuell nytta.
Gällande gluten verkar inte någon tjäna på att utesluta det om man inte är diagnostiserad med celiaki.

Gluten och viktnedgång

Positiva effekter som rapporteras av en glutenfri kost så som viktnedgång och välmående är ofta mer beroende av minskat intag av kalorier och/eller socker och stärkelse som ofta finns i bröd.
En mycket bättre, lättare och säkrare taktik för viktnedgång och välmående är att utesluta socker ur sin kost. Mer om detta i ett annat inlägg.

 

Varför du förmodligen ska fortsätta äta gluten

Missförståndet att gluten är farligt för dig kommer med största sannolikhet ifrån studier på sjukdomen Celiaki och de skador människor med sjukdomen drabbas av.
Om du själv inte upplever några symptom är chansen väldigt stor att du reagerar på gluten precis som de övriga 99% av Sveriges befolkning, dvs inte alls.
Precis som någon som är laktosintolerant får besvär av laktos får glutenintoleranta besvär av gluten och nämnd substans bör därför undvikas.
Inga symptom, inga problem. Ge inte upp en viktig källa energi och näringsämnen bara för att någon annan person har en intolerans.

 

Kommentera gärna på artikeln nedan eller på http://www.facebook.com/styrkebloggen

Källor

http://www.krispin.com/lectin.html

http://www.livescience.com/37855-gluten-free-craze.html

http://www.webmd.com/diet/healthy-kitchen-11/truth-about-gluten

http://www.dailymail.co.uk/health/article-1279267/Giving-bread-make-FAT-Why-gluten-good-you.html

http://www.allergimat.com/page.asp?id=41&namn=Glutenfritt-Celiaki-Glutenintolerans

http://www.scuf.se/index.php?option=com_content&view=article&id=138&Itemid=55

http://www.1177.se/Vastra-Gotaland/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Glutenintolerans/

http://sv.wikipedia.org/wiki/Glutenintolerans

http://en.wikipedia.org/wiki/Intestinal_villus

Styrka till din inkorg

 


Följ Styrkebloggen via mail.
Jag lovar att inte spamma dig! :)

Prenumeration genomförd!